Times change...

Allt förändras och jag hatar det. Gamla tider får mig nästan att gråta när jag tänker på dem. Allting var så mycket bättre, och lättare. Eller inte allt, vissa saker är bättre nu, men...
Jag saknar dig och det vi hade. Visserligen har jag dig fortfarande -eller ska jag kanske säga igen? - i min närhet men vi har vuxit upp och blivit två helt olika personer. Det vi hade var något speciellt, men är nu borta. För alltid? Jag vet inte. Det är sådant som märks. Du har betytt så grymt mycket för mig och gör det egentligen fortfarande, men vi har helt enkelt glidit ifrån varandra. Sådant händer och det är säkert inte sista gången jag kommer få uppleva det, men inte blir det bättre för det. Men en sak är jag i alla fall säker på - jag kommer inte ha lika fina, eller jo kanske, men inte lika oskyldiga minnen från de kommande. 

It's just to face it, baby, times change. And there's nothing you can do about it.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0