Tick tack, tick tack...
Hejsan!
Nu är jag hemma igen efter en väldigt härlig dag med några av de bästa. Med Elin, Malin, Johanna, Kristina och sol kunde det inte bli annat än bra. Vi började med att äta lunch på Roma. Alla åt sallad förutom Johanna som var onyttig och tog en pizza ;) Sedan kollade vi runt lite i Bollnäs få affärer innan vi köpte varsin glass och åkte hem till Frasse, som hade varit ensam ett tag. Vi tog med oss honom och satte oss i solen på en gräsmatta och knäppte kort, snackade och skrattade. Vid halv fem drog Kristina och jag iväg till gymmet, sedan åt jag hos henne och vi tog en liten fotorunda, alltid lika trevligt :)
Nu sitter jag nyduschad här och tänker på vilka underbara vänner jag har. Tack för att ni gjorde sista sommarlovsdagen helt underbar <3
Men inte ens tankarna på dem kan få bort den envisa nervositeten inför morgondagen. Vi försökte tänka så lite som möjligt på det idag, men det var svårt när man visste att det bara var några timmar kvar. Nu är det exakt tio timmar och tio minuter kvar tills vi ska samlas i aulan. Trots det har inte den riktiga panik-nervösa känslan slagit till för mig än, men den kommer väl när jag ligger i sängen och vrider och vänder mig i lönlösa försök att somna. Egentligen borde jag lägga mig nu, men som sagt kommer jag ändå inte somna före två eller så, då det är ingen idé. Det är dessutom väldigt svårt att lägga sig i tid när man i tio veckor har fått vara vaken hur länge man vill...
Nu är det bara att hoppas att jag överlever morgondagen. Okej, det är var kanske lite väl drastiskt ;)
Take Care and wich me luck att somna // E
<3
Nu är jag hemma igen efter en väldigt härlig dag med några av de bästa. Med Elin, Malin, Johanna, Kristina och sol kunde det inte bli annat än bra. Vi började med att äta lunch på Roma. Alla åt sallad förutom Johanna som var onyttig och tog en pizza ;) Sedan kollade vi runt lite i Bollnäs få affärer innan vi köpte varsin glass och åkte hem till Frasse, som hade varit ensam ett tag. Vi tog med oss honom och satte oss i solen på en gräsmatta och knäppte kort, snackade och skrattade. Vid halv fem drog Kristina och jag iväg till gymmet, sedan åt jag hos henne och vi tog en liten fotorunda, alltid lika trevligt :)
Nu sitter jag nyduschad här och tänker på vilka underbara vänner jag har. Tack för att ni gjorde sista sommarlovsdagen helt underbar <3
Men inte ens tankarna på dem kan få bort den envisa nervositeten inför morgondagen. Vi försökte tänka så lite som möjligt på det idag, men det var svårt när man visste att det bara var några timmar kvar. Nu är det exakt tio timmar och tio minuter kvar tills vi ska samlas i aulan. Trots det har inte den riktiga panik-nervösa känslan slagit till för mig än, men den kommer väl när jag ligger i sängen och vrider och vänder mig i lönlösa försök att somna. Egentligen borde jag lägga mig nu, men som sagt kommer jag ändå inte somna före två eller så, då det är ingen idé. Det är dessutom väldigt svårt att lägga sig i tid när man i tio veckor har fått vara vaken hur länge man vill...
Nu är det bara att hoppas att jag överlever morgondagen. Okej, det är var kanske lite väl drastiskt ;)
Take Care and wich me luck att somna // E
<3
Kommentarer
Trackback
